‹ Katter & utrymme

Ska jag sälja katterna pga. att jag flyttar?

Hej!
Min sambo och jag skaffade två abessinierkattungar , hanar, för två månader sedan. Dem är nu fem månader gamla och deras väl- befinnande betyder oerhört mycket för mig.
Mitt samboförhållande har nu gått mot sitt slut och jag är tvungen att flytta till en mindre lägenhet på 34 kvadrat utan balkong. Jag plågas av mycket dåligt samvete för mina katter som på en smäll förlorar sin husse och tvingas leva på så liten yta och som dessutom kommer behöva vara ensamma långa stunder om dagen. Jag är rädd att dem kommer bli olyckliga och tänker ibland att jag borde sälja dem. Men mina känslor är inte med på det alternativet!
Hur märker jag om någon av katterna verkligen är olycklig? Om jag är deprimerad – vad kan jag göra för att inte smitta av mig på katterna? Är det möjligt att låtsas för katter? Eller känner dem hur det står till i alla fall?
Min ena katt suger och slickar på mina bröst- vårtor, händer, öron osv. Borde jag förhindra det? Fya åt honom? Jag har inte hjärta till det, men blir ofta irriterad på beteendet. Kommer detta barnsliga, babysaktiga beteendet klingar av med åldern? Jag är tacksam för alla råd i vad man kan göra för att göra sina katter lyckliga!

Ebba

Hejsan Ebba (hoppas det var ditt namn, och inte kattens *ler*)
Visst är det tråkigt när man flyttar isär, men katterna klarar det ska du se. De har ju varandra för det första och se bara till så att de har flera ställen att ligga på, och att de helst har tillgång till hela lägenheten.
Visst känner katterna på sig att matte/husse kanske mår dåligt. Ibland när jag är ledsen, så kommer det alltid någon av katterna och lägger sig hos mej. Likadant om nåt barn har slagit sig, eller är ledset av någon anledning, då kommer det också en katt. :-)) Och det måste jag säga, de är en lisa för själen när de kommer och trampar på en , och spinner, och ska slicka bort tårarna.
När katten slicka på exempelvis dina bröst- vårtor kan du ju ta bort katten, och visa att där får den inte vara. Det kan ju bli lite problem när katten kanske är tre till fem år gammal, och fortfarande har den lilla ”ovanan” och du kanske har fått barn… Det är tydligt att han har ett snuttbehov, men försök att få honom att sluta med det. Hoppas nu att det kommer att lösa sej för er, och att ni kommer att trivas i den nya lägenheten. Lycka till!

Mvh
Susanne Wahlborg