‹ Aggressiv

Jag skulle inte skaffa kattungen om jag var i ditt ställe

Vi har en underbar blandraskatt (50 % norsk skogkatt & 50% huskatt) som är sex år gammal. Hon är kastrerad och heter Titzi.
Titzi har precis klarat omställningen från att vara innekatt till att bli utekatt (vi har flyttat till villa). Hon nöjer sig med att vara ute några timmar på natten, men stormtrivs med det. När andra katter kommer till vår tomt jagar hon iväg dem utan problem (vi har blivit vittnen till hennes attacker vid några tillfällen). Även en hane som är dubbelt så stor som hon jagar hon bort. När hon sedan kommer in verkar hon alldeles livrädd och chockad men det går över inom en timme.
Nu funderar vi på att skaffa en kattunge, helst en honkatt till. Frågan är bara hur Titzi kommer att reagera, med tanke på hur hon aggressiv hon alltid varit mot andra katter. Vid ett tillfälle som innekatt fick hon träffa en god väns innekatt, och hon attackerade honom inom en minut. Att vi vill skaffa en katt till är egentligen lika mycket för vår skull som för Titzis. Vi vill absolut inte att hon ska känna sig undanskuffad. Vi tror nog att hon är så aggressiv som hon är för att hon innerst inne är rädd för andra katter. Därför kanske det går mycket bättre med en liten kattunge som hon får ”bestämma” över helt naturligt. Vad tror ni? Eller skulle Titzi må bättre av att förbli ensam? Och om vi skaffar en kattunge, hur ska vi göra för att det ska bli så smärtfritt som möjligt för Titzi (och för kattungen…)?

Jonas Ödman

Hejsan Jonas.
En lite knepig fråga, detta…. Själv skulle jag nog INTE skaffa en kattunge, då du skriver att hon attackerar alla andra katter. Det är ju egentligen så, att katter av naturen INTE är flockdjur, utan det är ett ”påtvingat” beteende. Och såväl katter som vi människor, kan ibland känna att de trivs bäst ensamma.
OM ni i alla fall skulle chansa på att skaffa en kattunge, kan ni nog räkna med en del jobb. Låt dem nosa på varandra genom transport- buren, men gå sedan ut i t.ex. köket med kattungen, och låt den vara där de närmaste timmarna, kanske t.o.m. dagarna (fast med ert sällskap) så att den får bekanta sig med alla det nya. Låt Titzi komma in under övervakade former, men var beredda med vattenspruta osv. ifall hon anfaller även denna katt. Märker ni att det inte kommer att gå, så måste ni säga till den ni köpt katten av – kanske redan innan förbereda uppfödaren på att det kanske inte går så bra med den gamla katten, så att ni kan ha möjlighet att få lämna tillbaka den.
Är Titzi bara ute om nätterna? Det kan vara så, att hon tycker det är otäckt att vara ute ensam i mörkret – låt henne vara ute på dagarna några timmar istället, och inne i tryggheten på nätterna i stället, så kanske hon kan slappna av mer. Lycka till!

Mvh
Susanne