‹ Avel

Avel och arvsanlag

Hur ska man avgöra vilka hankatter som skall få paras med ens honkatter? Vet att det inte ar bra med allt för nära släktband men … Har läst om blodtester… Vad är det man bor tänka på och inte tänka på? Och hur ärvs pälskvalitet? Färger och ögonfärger??

Nar man letar efter en lämplig partner till sin hona måste man naturligtvis ta en ordentlig titt i bådas stamtavlor. Ar de släkt? Och i så fall hur mycket.
Att en eller två katter förekommer i bådas stamtavla, och kanske mer an en gång, behöver inte betyda att man inte kan para dessa bada katter med varandra. En sk. linje- avel kan i vissa fall falla mycket val ut (linjeavel = man ser till att en viss katt hela tiden finns med i stamtavlan).

Om man skall arbeta med inavel så måste man ta reda på så mycket man kan om just den katten man väljer att linjeavla på. Hur ser hans
tidigare avkomma ut, hurdana ar hans syskon och deras eventuella avkomma? Finns det några allvarliga defekter/ärftliga sjukdomar i de linjerna? Men även om katterna inte ar släkt med varandra bör man titta på samma saker.

Sedan kan man titta på hur många avkommor hankatten redan fått, år det många sa kanske det finns en kullbror till honom man kan använda i stallet och därigenom ”sprida lite andra gener”.
Utställningsmeriter tittar en del efter, men det är inte så viktigt egentligen. Dels finns det avelshanar som aldrig ställs ut, dels finns faktiskt en del med väldigt höga titlar som inte ar något att använda i avel. Temperamentet är också viktigt att tänka på.

Men första frågan man ska ställa sig är ”Hurdana kattungar vill jag ha”. Vill jag ha enbart svarta katter efter min svarta katthona så väljer jag givetvis en svart hane. Nu ar det inte säkert att det bara blir svart för det, det kan bli både choklad, blått eller lila beroende på vilka anlag som katterna bär på. Vill jag ha tigrerade ungar efter min enfärgade hona så måste jag välja en tigrerad hane.

Härnäst tittar man på vilka brister som finns på honan. Har hon en något kort svans och standarden säger lång svans – så letar man efter en hane med lång svans. Har honan dålig pälskvalité så väljer man en hane med bra osv. Det ar inte säkert att avkomman får pappans långa svans och vackra päls, men chansen ar större.

Färger medärvs efter bestämda regler. Ursprungsfärgen (viltfärgen) är svartagouti (en brunstrimmig katt). Sedan finns gener som förändrar denna färg, en gen ”tar bort” ränderna och ger en helt enfärgad svart katt, en annan gen tunnar ut den svarta färgen till blå. Det finns gener som döljer kattens egentliga färg med vitt. Den röda färgen arvs könsbundet.

Det finns dominanta och recessiva färger. Det räcker med att en katt ärver ett dominant färganlag från den ena föräldern för att just den färgen ska visa sig. För att en recessiv färg ska synas, måste katten ärva anlaget både från mamman och pappan. De olika generna har egna beteckningar. Stor bokstav visar att genen är dominant, liten att den är recessiv.

Färg Dominant över
A =Agouti (tabby i olika former) a = Solid (enfärgat)
B = Svart b = choklad (b1 = kanel eller sorrel)
C = Fullfärg cs= himalayamaskad (siames, birma mfl)
D = tat färg (svart, choklad, kanel) d = dilution, utspädd färg (blå, lila, fawn)
I = Silver i = icke silver
O = röd o = icke röd
S = Vitfläck s icke vitfläck
W = Dominant vit w = icke vit

Exakt hur pälskvalité och ögonfärg nedärvs vet jag faktiskt inte (hoppas någon annan kan svara), själv har jag bara katter som ska vara grönögda och blåögda. Men både pälskvalitén och ögonfärgen hänger ofta samman med ras och kroppsfärg. Svarta katter har oftast gula eller koppar- färgade ögon, men en svart oriental skall ha gröna. Silverfärgade perserkatter ar grönögda (undantag pewter – en variant av shaded silver som ar gulögda och har en kroppsfärg liknande tenn), siameser och birmor har blå (denna blå ögonfärg hänger samman med genen som ger den karaktäristiska ”masken” hos dessa raser).

Vita katter och katter med mycket vitt, t ex turkisk van kan vara gulögda eller ha ett blått och ett gult/grönt öga. Har man en ras där ögonfärgen är viktig så tittar man på hanens föräldrar och släktingar, finns det bland dem flera katter med sämre ögonfärg än den man själv är ute efter så väljer man en annan hane. Likadant gör man när det gäller pälskvalité. Vet man ingenting om hanens linjer eller tidigare avkomma så får man chansa på att det blir bra ända.

Slutligen: Dessa rader har jag tagit ur boken ”Avel med sällskapsdjur” av Per-Erik Sundberg (ISBN 91-534-1138-2), jag tycker de säger det mesta.

Några enkla regler for avelsansvar
* ta aldrig en kull ungar efter ett djur bara för att du tycker om det
* använd bara avelsdjur som själva ar friska och normala
* ta bort djur ur avel så fort du upptäcker att de nedärver allvarliga defekter eller sjukdomar
* avla aldrig med djur som du inte tycker om

Lycka till i ditt val av hane
/Carola