Alla har vi väl haft patienter, som övertygande berättar att de tål sin egen katt, men får akuta symtom av grannens. Detta har varit svårt att förklara och nära till hands att föra till så kallade ”psykologiska faktorer”.
Nu finns det emellertid nya data, som visar på skillnader i allergenförekomst mellan olika katter. Man kan själv i sin dagliga verksamhet med ett par enkla frågor få en egen uppfattning om hur detta stämmer.
I Tika Information 1993 refererades två studier från Marseille, där man visade att merparten av specifikt kattallergen, Fel d 1, kommer från talgkörtlarna. Endast en mindre mängd kommer från saliv, som man tidigare trott var den dominerande allergenkällan.
Från samma forskargrupp redovisas nu två nya studier [1,2] där man undersökt, hur halten av Fel d I påverkas av kastrering respektive testosteronbehandling.
Studien
Tolv fullvuxna hankatter av europeisk ras ingick i studien. Första dagen rakades tre hudytor om vardera 3×3 cm.
A: vid svansroten, B: i nacken och C: på buken. Halten av lipider på hudytan bestämdes med en fotometrisk
Därefter tvättades hudytorna och i tvättvattnet bestämdes halten av Fel d I med monoklonala antikroppar och med ELISA-metod.
Dag 2
Dag två kastrerades sex av katterna och de övriga fick utgöra kontrollgrupp. Förnyad bestämning av lipider och Fel d I utfördes efter två och fyra veckor på likartat sätt.
Dag 3
Dag tre gavs de kastrerade katterna en intramuskulär injektion av testosteron. Efter ytterligare två vecor utfördes förnyade bestämningar av lipid och allergen.
Talgkörtlar förekommer normalt kring hårfolliklar och i störst omfattning vid svansroten. Lipidhalten är ett mått på talgproduktionen.
Mätdata anges i studien som medelvärden från de tre testytorna. I kontrollgruppen låg såväl lipid- som Fel d I nivåerna oförändrade i hela studien. De kastrerade katterna visade en kraftig nedgång av såväl lipid- som allergenvärden fyra veckor efter kastrering samt en ökning till drygt utgångsvärdena två veckor efter testosteroninjektion. Förändringarna i lipid- och allergenvärdena följde varandra på ett mycket likartat sätt.
Den andra artikeln redovisar resultaten av en morfologisk studie av hudbiopsier tagna från de kastrerade katterna före och fyra veckor efter kastrering samt fyra veckor efter testosteroninjektion.
Tidigare hade man med immuncytokemi visat förekomst av Fel d I i talgkörtelcellemas cytoplasma. Med hjälp av en morfometrisk metod analyserades nu seriesnitt av biopsierna. Via mikroskop fotograferades biopsierna och bilden processades med en digital datateknik till en tredimensionell bild. Genom
att mäta ytan av enskilda celler samt ytan av dess cellkärnor erhålls mått på körtlamas storlek. Man fann att cytoplasmavolymen i körtlama minskade till hälften efter kastrering, men återgick till utgångsstorleken efter testosteronbehandling. Dessa värden korrelerade väl med förändringarna i lipid- och Fel d I-halt.
Kommentar
Båda studierna visar, att talgkörtelfunktonen till stor del styrs av hormonella faktorer. Hankatter har en större talgproduktion än honkatter. Det finns emellertid även andra faktorer, som påverkar körtelaktiviteten. Körtlarna innehåller Fel d 1, som sannolikt produceras i körtelcellerna och inte bara passivt utsöndras. För detta talar att allergenet inte kan påvisas i serum eller urin. Den ursprungliga funktionen för Fel d I är okänd. Man spekulerar i att det kan ha immunmodulerande effekter. Talgkörtlarna utgör hos katten en viktig sekundär könskaraktär och att Fel d I har en funktion i detta avseende förefaller inte osannolikt.
Ännu återstår dock en rad obesvara
de frågor: hur stora skillnaderna är i allergenhalt mellan han- och honkatter, i vilken utsträckning övriga faktorer påverkar allergenproduktionen, under hur lång tid hämmar kastrering allergenproduktionen m.m.
Slutsats
Tillsammans med tidigare råd av Tom Platts-Mills [3] kan man idag ge besked till en kattallergiker vad som är det näst bästa. Det är en kastrerad hankatt, som man badar var till varannan dag under förutsättning att man sanerat bostaden från det mesta av textilier och dammsamlande möbler och storstädar noggrant ett par gånger per vecka.
Referenser
1. Effect of castration and testosterone on Fel d I production by sebaceous glands of male cats: I – immnunological assessment. Clin Exp Allergy 1994; 24:1169-73.
2. Effect of castration and testosterone on Fel d I production by sebaceous glands of male cats: 11 – morphometric assessmen. Clin Exp Allergy; 24:1174-8.
3. Guest editorial, Cat allergy. Ann Allergy 1992; 69:273-5.
Text: Överläkare Jan-Åke Wihl,
Öronkliniken,
-Universitetssjukhuset MAS, Malmö
Källa: Med enskilt tillstånd, Medicinskt forum nr 6 1995
