Jag är en mycket lycklig kattägare till en 4 årig hona med namnet Skruttis, Manx/Norsk skogis!!!

I mitt jobb som stewardess på en lyxkryssare reser jag över hela världen och mailar hem om mina besök i olika hamnar. Då har jag alltid ett katt perspektiv, för många av mina vänner är också kattvänner. Möter många katter, oftast magra, eländiga, ibland sjuka, övergivna, skygga men ibland också tama som jamar förtivlat, då matar jag dom med mat som jag stjäl ombord…

I de flesta länder och världsdelar har katter mycket låg status. Det är sorgligt att se. Religion spelar också in; katoliker anser att djur inte har en själ eftersom de inte tror på gud. Det har jag blivit varse eftersom jag haft en italiensk pojkvän…jag blev upprörd över att se överkörda katter på vägen i Italien, med tarmarna rinnande ur buken. Men vem bryr sig? Har även bott på Mallorca och tagit hand om katter. Ja, det finns mycket att berätta, inte alltid så trevligt är jag rädd…. Och det är ju fortfarande det rika Europa!!! Nästa resa går via Medelhavet, Casablanca och vidare till Sydamerika. Har även träffat katter i Asien, Mellanöstern och Afrika. I Australien, Tasmanien och Nya Zealand är ju katter mer till skada eftersom de inte tillhör naturen där, och det är ju också något att fundera på?

Mitt fartyg ligger i torr docka i Genova Italien. Vi som kommer från EU land fick ta ledigt utan lön i en vecka om vi ville. Eftersom torr docka innebar mycket umbäranden, ingen air-condtion, 33c i vara kabiner där vi förväntas kunna sova (ha) så tog jag ledigt. Har under min lediga vecka besökt en väninna i Milano som jag inte träffat på flera år innan. Till min glädje har hon två katter och är lika katttokig som jag!

Hennes katter år två ”vilda” katter som kom till henne från gatan.
Den ena hanen, Simba är mycket skygg och nästan bara matte kan klappa honom.
Han var ca 6 man när han adopterade min väninna. Portvakten hade matat katterna så de överlevde. Efter ett par dager kan jag nu också klappa Simba, till hans egen stora förvåning!

Den andra honan, Samba är mycket tillgiven! Ligger i knäet och är allmänt sällskaplig. Hon var lite yngre när hon omhändertogs av min väninna.

Nu får dom det bästa som finns i kattväg. Eftersom min väninna bor mitt i Milano’s mode center så har så klart katterna matskålar från GUCCI!!

Grannfrun har också två katter, de är perserkatter. Faktiskt första gången jag ser perserkatter live! Den stora grå hanen charmar mig direkt. Det är bara att börja gosa for fullt! Han har knappt någon nos och när han spinner så snarkar han! Ögonen år stora och ser ut att rinna. Kanske är det
rastypiskt, vad vet jag?

Honan är lite mindre och huvudet påminner om en ugglas. De är magnifika och har stor mjuk päls, som jag förmodar kräver mycket skötsel.

Grannfrun hade tidigare problem med sitt tjanstefolk. De tyckte inte om katterna, och hade jagat omkring katterna i våningen, då frun var bortrest. När hon kom hem igen var katterna alldeles vilda. Då fick tjänstefolket gå på en gång!

Får också veta att myndigheterna i Milano inte har ratt att avliva förvildade katter, utan de måste kastreras. Katterna matas ocksa av kringboende. Lite battre än på andra håll i världen! Mer om detta i kommande krönikor.

Tyvärr så har man samma skyltmetod har som i Spanska djuraffarer som saljer kattungar, hundvalpar och kaniner; de placeras i ett aqvarium. Hälsningar, Charlotte