Ålder = Höst?

Vad är ålder? Våra katter och vi själva är inne i ålderns höst, utom vår Shorty som ju är en ungdom på 2 ½ år. Om man inte känner sig gammal, är man gammal då?

Oberoende av det numeriska årtal som står i födelseattesten så kan man ändå känna sig som en ungdom och det gör vi. Våra kissar ser inte heller ut att närma sig den tid då det börjar ta slut. Men börjar man gubba och gumma ned sig tror jag det är kört. Pensionär ja, men inte slut som människa eller katt för det, och så länge våra kissar är aktiva och inte slutar att röra på sig och känner att vi älskar dem tror jag de kan bli riktigt gamla med oss. Vi har svårt att tänka oss att mista någon av dem, så det är bara att hålla dem igång. Finns det något skönare, än när någon av dem ligger i knät och spinner så att det vibrerar från knäna ända upp i bröstet eller när kisse kommer och stryker sig efter benen och jamar som om han/hon inte fått mat och kel på långa tider, eller en gammelkatt ligger och trampar som en kattunge mot mage eller bröstkorg, då smälter man som smör i stekpannan. Folk får säga vadde vill om katter men får du kärlek från en katt, så är det inget fjäsk för dig, för katten ger inget om den inte vill, eller känner att det besvaras. Vår gammeljänta skall t.ex. ligga på köksbordet på mina kläder på natten och sova, men det går inte förrän hon fått gnida huvudet och en hörntand mot mitt ansikte och fått smek och kel och godnattpussen. Det är något alldeles fantastiskt att få del av den kärleken.

Vi har hållit på med uppfödning och utställning i c:a 14 år men har haft ”vanliga bondkatter” tidigare och alla har de varit lika kära för oss. Nu börjar det dock kännas jobbigt att göra i ordning kissarna för utställning med allt det innebär av badning, kamning, borstning och plockning. Det är väl här det börjar kännas att man inte är 25 år längre, fysiskt sett i alla fall. I huvudet känns det inte som om man vore mer än i ungdomens glada dagar. Blir man gammal där uppe då är man gammal. Det märks ju också på de äldre katterna att det inte är lika roligt som förr att göras i ordning för utställning. Vi har sagt att det skall var slut på utställning, men om vi får en kattunge, kommer vi nog att fortsätta ett tag till, i alla fall på de närmaste orterna. Ja nu har jag fått skriva av mig litet och hoppas att någon av våra fina tidningar på nätet vill ta in artikeln och att det finns folk som vill läsa den.

Många hälsningar från Gunnar och Dagmar Sahl Wedman och våra katter på Zahlmans Perser.